Så här ser det ut hos oss för tillfället!

Jag skulle bli riktigt på riktigt bli väldigt glad om ni, i ett eget bloginlägg eller i kommentarsfältet, kunde skriva om tre böcker som varit viktiga för er säg de senaste två åren. Det roliga med att blogga är ju inte bara att pilla i sin egen navel, utan att stå i nån slags dialog med andra bloggare och läsare. Så shoot!

Jag utmanar alla, och för gärna vidare utmaningen!

Mina val är följande.

Lars Huldén - To o ja, vi boåda (Du och jag, vi båda). För att dikterna tröstar mig samtidigt som jag får gotta mig i vemod. Och för att det verkar som att det finns saker här i världen som man endast och enbart kan uttrycka på bred Munsaladialekt.

Soili Kajaste och Juha Markkula - Apua univaikeuksiin. För att jag läst åtskilliga självhjälpsböcker om sömnsvårigheter under de senaste åren och för att den här var den sista. Den hjälpte mig att inte så mycket göra rätt som att förstå.

Alice Sebold - Flickan från ovan. Som en symbol för att jag nästan inte läst skönlitteratur alls. För att jag inte har lust, inte orkar, inte hinner. Jag läser bloggar och dagstidningar, en del facklitteratur och Cosmo i tvättstugan. Men den här boken sträckläste jag under en weekend i Riga.

Linus har förresten publicerat tre miljarder foton från de tre första dagarna på vår långa resa i vintras. Det säger något om mängden foton från de övriga 42 dagarna.

Om ni ser mig på stan och undrar varför jag har ett djupt hack vid näsroten är det för att 1-åringen med full kraft dängt till mig med en osthyvel. I all välmening, ska väl tilläggas.

Jag spenderade (lite motvilligt) helgen i skärgården. Vill egentligen inte åka ut innan sommaren kommit igång på riktigt, men nu var det i alla fall mycket avkopplande och trevligt. Jag grävde och krattade och räfsade och påtade och sådde och skåttade och skit under naglarna är nu bara mitt förnamn.

Mest av allt hade jag skärmpaus. Och sådär som det brukar bli när man tar paus från något man sysslar mycket med, märkte jag att det finns så mycket trevligare saker man som omväxling kan hålla på med.

Och blev smått överraskad när jag återvände till virtuella världen och märkte vilken ymnighet av blogginlägg ni producerat. Hur många bloggar jag läser och hur mycket av min tid det tar.

Det må kallas fulbloggande men här kör vi. Vad jag gjorde en torsdag i maj.

- steg upp före sju.
- myste i soffan med sonen, tidningen och täcket
- fortsatte ta det lugnt i sängen när resten av familjen stigit upp
- åt surskorpor till morgonmål i väntan på syjuntan och brunchen
- städade lite
- tog emot syjuntan
- åt brunch
- diskuterade om Jessica borde nischa sig som den masserande prästen
- stickade lite, lyssnade på Kent, diskuterade lite till
- väckte sonen från dagsvilan som varat i tre timmar
- dödade tid, vilade på soffan, läste lite, slösurfade lite
- fixade mat
- fick besök i form av svågern
- cyklade till gymmet för att märka att det höll på att stänga
- tog en promenad i Frisans i stället bland tusentals vårblommor och lika många småhus (ljuset! värmen!)
- duschade medan barnen badade
- plockade bort i köket
- hjälpte min lillasyster med en grej via nätet
- satt i sovrummet och gladdes över en skön dag

Läs gärna hela min artikel om Kierkegaard i KP i dag (den kommer undantagsvis på onsdag)!

Och dagen då jag blev en Västeros-nörd.

Hon ritar och färglägger och målar dagarna i ända. Slut på diffusa rökmoln, nu ska det vara noggrannt och exakt. Och allt ska målas i rätt färg. Människorna ska ha människofärg, eller "mensfärg" som hon förkortar det till.