Jag har hört om en stad ovan molnen

2.3.2013 4:07
Plötsligt händer det. Barnen springer snällt omkring i lekparken för sig själva i en timmes tid, medan föräldrarna tar igen sig på en filt i skuggan.
Det skulle ta ett år och två månader innan vi kunde säga att barnen har glädje av varandra och mena det.
Jensku
2.3.2013 16:41
jag bara älskar de "bråkiga barnens" kroppspråk!!
2.3.2013 20:13
Nu ska jag skriva också och inte bara läsa. Låter underbart att barnen nu har glädje av varandra. Den stunden,när det vänder,väntar vi fortfarande på. ;) Ni verkar ha haft det så fint på er resa! Har varit roligt att följa era äventyr och ta del av alla fantastiska bilder!
Christa - 3.3.2013 2:48
Ja, korta stunder händer det faktiskt! Fast mycket gnäll och skrik och knuff är det nog ännu. Roligt att du följt med!
SJ
2.3.2013 20:15
Ja,och det var då Sofia J som skrev just ... ;)
Annika E-P
3.3.2013 19:45
Jag läser din blogg troget varje dag, så roligt att läsa om era äventyr och se på de fina bilderna!! Vad härligt att se att de synkar ihop (ger hopp för oss oxå sen ;) ). Skulle vara skoj att träffas sen när ni väl är hemma! Kram!
Christa - 4.3.2013 2:04
Kul att du läser! Visst ska vi ses!


Jag är Christa. Drabbades av en massiv hjärnblödning med afasi i september 2017. Här får du ta del av mitt liv. Bor i södra Finland. Du når mig på christamickelsson(at) gmail.com.

 
Follow

Arkiv

Teknik: Magnic Oy