Vad min ettåring åt i dag

29.3.2013 18:56
Vår lilla familj firar påsken på olika håll och jag har fått ansvaret för familjens ettåring. Hans far förklarade för mig att han är nöjdast om man konstant matar honom och således har hans meny sett ut på följande sätt denna långfredag.
07 00 äggröra, en stor portion gröt med äppelmos, lite banan och kivi
09 00 en och en halv portion fisksoppa
10 45 potatismos med kycklingsås
13 30 russin och majs
15 30 en portion fisksoppa
17 30 ris med kycklingsås, mangopuré till efterrätt
18 45 en stor portion gröt med mango och jordgubbe, lite banan
Jag har aldrig haft hand om en gladare och nöjdare ettåring som om han kunde tala nog skulle tacka mig för att jag äntligen förstått att ge honom tillräckligt med mat.

En onsdagskväll i bilder

28.3.2013 15:35
Vi hamnade i verkkokauppas roskishörna (outleten).
Vi kom till Rödbergen.
Vi shoppade apelsiner.
Vi gick på potatismosfest.

Nännä

26.3.2013 12:37
Anne-Mies dotter är snart 17 månader och kan räkna till tio! Min son är snart 15 månader, har degraderat och kan numera bara säga "nännä" med olika betoning. Men om finns någon skillnad mellan att få barn första och andra gången så innebär det åtminstone för mig att inget i världen kan få mig att oroa mig för hans utveckling. Att det verkligen är sant som alla säger, att barn lär sig saker i sitt eget tempo.
Dessutom kan han göra nästintill perfekta kullerbyttor och klättra upp för och kasta sig huvudstupa nedför branta rutschbanor utan att blinka. Se där, så fick jag in lite skryt jag med.
(Inlägget skrivet med lika mycket värme som ironi. Klart att föräldrar ska vara glada över sina barns utveckling!)

Twenty-something-girl

25.3.2013 17:25
Ett litet efterskottsgrattis till denna tjugofemåring!
Linus
Linus

En söndag

24.3.2013 18:59
Det sägs ju att man inte ska förbanna mörkret, utan dra huvudet ur arsulet. Så jag och J for ut i skidspåret och hör och häpna - vi hade det trevligt! Efteråt tog jag också en sväng ut på Esboisarna tillsammans med hela södra Esbos befolkning och kunde konstatera att de höll.
I övrigt har vi ständig "jag-vill-mera-än-jag-kan-och-får-gnällfest" så gott varje vaken minut. Anna mun kaiken kestää.
Linus
Bilden tagen förra helgen.

Många fula

20.3.2013 12:47
I förmiddags när jag tog mig genom snålblåsten sa jag så många fula ord åt vintern att den rodnade.

Fågel, fjäril eller fisk?

20.3.2013 12:47
Kan ni hjälpa mig och säga vilken hårlängd som klär mig bäst?

Liten människa

18.3.2013 19:11
Det är något fint över den tid då små bebisar förvandlas till riktiga små människor.

Gotta love that pink

17.3.2013 12:02
Ni som följt med mig en tid vet att jag haft en del funderingar kring den prinsesskod som tycks följa med flickebarn hem från förlossningssjukhuset.
Sent omsider har jag släppt på mina principer och kommit till att hon, bara hon springer, busar, vågar ta för sig, kan lorta ner sig, talar högljutt, står på händer, leker de lekar hon finner glädje i och får möjlighet att utöva det hon intresserar sig för, väl kan få ha på sig precis vad hon vill.

Semestertips

17.3.2013 10:55
Vi kom på förhand överens om att inte köpa några prylar på resan. Vi hade förstås inte plats med mer saker i våra väskor, och lätt går det också så att resebudgeten sprängs om man ströshoppar lite på varje ort.
Men näst sista dagen gick jag ut och köpte mig dessa sommarpaltor. Som ett minne från sex veckor då det var otänkbart med långbyxor.

Födelsedagsbaket

17.3.2013 10:48
En gång om året får jag utlopp för min kreativitet genom att baka. Jag har inte många principer i livet, men en av dem är att det ska vara goda bakverk på Junis kalas.
Kinuskitårtan
Minichokladmuffinsarna

En fyraåring!

15.3.2013 12:55
Jag gav henne en Nils Karlsson Pyssling-bok som om jag minns rätt gick i mörkblått.
Linus

Lyckan är total

13.3.2013 8:22
Det värmer en moders hjärta att se lyckan i lillgrabbens ögon då Juni åkt iväg till dagiset och han ostört får leka med (plocka isär) hennes legokreationer.

Laurén om lyxledighet

11.3.2013 1:54
Jag läste Anna-Lena Lauréns debattinlägg "Beklagar, men livet är också annat än myspys" i söndagens Hbl. I texten säger hon sitt om deltidsarbetande mödrar och medelklassen som behöver mer tid sig själv.
Som deltidsarbetande mamma kunde man ju tänka sig att jag blir provocerad av texten. Det blir jag lite grann. Men jag tycker ändå om den. För att den roar mig, och för att den har några bra poänger. Trots att jag inte håller med Laurén på alla punkter.
Jag roas av att Laurén tänker sig att det alla deltidsarbetande föräldrar gör då de inte förvärvsarbetar kan klassas som myspys. Det som hör till rutinen under en ledig dag för de flesta deltidsarbetande föräldrar är ju att tvätta, röja och förbereda.Och kanske vila lite. Men knappast "läsa, jogga eller påta i trädgården". Eller åtminstone inte bara det. Förhoppningsvis slinker det in lite myspys mellan varven. Men det gör det ju minsann på jobbet också. Det är ju trots allt så att både jag och Anna-Lena Laurén har mera tid för oss själva på jobbet än då vi är hemma med våra barn. Åtminstone om det att tänka en enda tanke för sig själv utan att bli avbruten kan klassas som tid för sig själv.
Men jag förstår poängen att det blir omöjligt att upprätthålla det välfärdssamhälle som möjliggör föräldraledighet om vi helst av allt vill ta det mera lugnt. Fast grejen med den downshifting som Laurén kritiserar är väl just att dess förespråkare beslutat sig för att de kan tänka sig att skära ner på sin levnadsstandard för att få ett mindre stressfyllt liv. Kalla det ett omöjligt projekt eller för snyltande på andras goda vilja om du vill - men det är trots allt sannolikt att vi i vilket fall som helst i något skede inte i längden kommer att kunna fortsätta öka på vår välfärd. Ur miljösynvinkel är det ju dessutom allt annat än önskvärt.
Det argument jag har lättast att svälja är att deltidsarbete kan försätta arbetsgivare, kolleger och kunder i en svår sits. Det är så klart inte alltid så - men visst är det oftast så att någon annan ska göra det du inte gör när du inte jobbar. Och denna andra får inte 20 procent mer i lön bara för att du får 20 procent mindre.
Till det här ställs förstås ännu jämställdhetsfrågan och tanken att de kvinnor som lämnar förvärvslivet sänker sin lön, pension och kompetens. Och nog är det väl märkligt att det nästan bara är mammorna som är hemma om fredagarna? Och andra myntet av arbetsmängdsfrågan är ju att många av de här kvinnorna som jobbar åttio procent gör minst lika mycket på jobbet som männen som jobbar heltid. Skillnaden är bara att deras från början lägre lön skurits av med 20 procent.
Det finns tusen synvinklar på den här frågan - den knyter ju ihop flera av vår tids svåra frågor: föräldraskap, jämställdhet, pengar och ökade krav i arbetslivet.
Jobbar du/har du jobbat deltid, varför och hur har det fungerat? Tycker du att deltidsarbete är överflödig lyx?
Och om du inte jobbat deltid, varför? Och hade du velat göra det?

Ursäkta

9.3.2013 14:25
Ursäkta för min obeslutsamhet gällande bannern. Men resan är ju faktiskt slut. Och så blev jag så förskräckligt trött på mig själv.

Resa med barn

9.3.2013 11:01
En av mina läsare bad mig skriva ett inlägg om vad man ska tänka på när man reser med barn. Här kommer några spridda tankar!
- ta inte med för mycket saker. Ta alltså PÅ RIKTIGT inte med för mycket saker. Några basplagg är det som barnen behöver och använder. Ett litet reseapotek kan vara bra.
- på ditresan hade vi med grötförpackningar, barnmatsburkar, russinpaket, fruktpuréer, majskrokar, mjölkförpackningar åt ungarna för flygresan. På hemresan hade vi med några äpplen och lite mjölk åt minstingen. Exemplet illustrerar att man verkligen klarar sig med mindre.
- vår pyttelilla vattenkokare hade vi stor glädje av, bland annat för att göra "snabbmat" och för att kunna skölja mjölkflaskor med kokande vatten då och då.
- som akutproviant använde vi potatismospulver (som vi hittade i en butik på Koh Lanta och som Juni tydligen älskar) och snabbgröt. Bananer brukar fungera. Små brödbitar är också bra. Det är ju faktiskt inte så farligt om barnen äter lite som det råkar sig, det handlar ju ändå om en rätt kort tid.
- en barsjal/Manduca är ett fint hjälpmedel i många situationer. I många länder är det dessutom väldigt osmidigt att ta sig fram med barnvagn.
- sorgligt nog är det ju så att bara för att man kommer till ett tropiskt land sköter barnen inte sig själva. När man reser tillsammans är man ju faktiskt mer tillsammans än någonsin annars, vilket är både otroligt fint och ofta utmanande.
- vi behövde aldrig bo i dyrare familjerum, eftersom 3-åringen sov med oss och 1-åringen i resesäng. Det är jobbigt att släpa omkring på resesängen men för oss var det verkligen värt det. Den var också mycket praktisk för dagssömnerna, då man kan lämna barnet ensamt i sängen medan man själv inte är i omedelbar närhet.
- om man tycker att det är outhärdligt att se ens barn peta på smutsiga saker, bli kelade med av främlingar eller nästan aldrig kunna ha total kontroll över vad barnen företar sig är det kanske bäst att inte resa med två väldigt små barn.
- myggnät/myggmedel är bra att använda. Det blir många bett annars/ändå.

Give me five

7.3.2013 14:47
Jag fick en award innehållande fem frågor av Amanda. Här kommer mina fem svar och och mina egna awards!
1. Vad skulle du vilja säga till ditt 15-åriga jag?
Att om man är osäker så är det inte alltid en bra idé att vara stöddig. Och så lånar jag av Sigge Ekund: Att du inte kommer att ha någon som helst användning för dina betyg. Det var helt onödigt att ha 9,9 i medeltal när jag gick ut nian. Verkligen.
2. Berätta om ett plagg som du någon gång i tiden burit med stolthet men aldrig någonsin skulle använda idag.
Jag har för vana att göra av med plagg som ger mig skämsvibbar och dessutom förtränger jag dem. Men min ljusrosa reporterkavaj i sammet glömmer jag inte.
3. Idag lever vi i en tid där man förväntas satsa på allt. Om du inte har ett snyggt hem, en välmående trädgård, en skara välartade barn, en genomtränad kropp, ett eller helst flera exotiska fritidsintressen och läser svåra böcker har du ju som bekant inte en chans. På vilket område väljer du att inte satsa för att hinna leva och njuta lite också?
Jag städar mycket mindre än jag egentligen trivs med. Det här för att jag dels prioriterar att ta det lugnt och dels för att jag tänker mig att det är bäst för alla mina stökiga familjemedlemmar att ingen vänjer sig vid att jag alltid fejar och donar. En annan grej är att jag valt bort det perfekta hemmet, bor i höghus för att slippa stora amorteringar.
4. Berätta om en fråga som du verkligen brinner för. En sådan som skulle få dig att klättra upp på barrikader.
Jag är en person som väldigt ogärna står på barrikader. Jag mår bäst då alla får göra som de vill. Enligt personlighetstyptestet Enneagrammet är jag en fredsälskande medlare (som ironiskt nog samtidigt har drag av den kontrollerande ledartypen). Men om jag på heltid skulle jobba på att förbättra världen så skulle jag välja att jobba med barn som lider. Och så tycker jag att det inte är så bra att köpa status med prylar, även om jag gör det själv ibland.
5. Vilka fem saker gör ditt liv rikare, bättre och vackrare just nu?
Lediga stunder för mig själv, stunder då mina brunbrända barn skrattar tillsammans, tanken på sista säsongen av Dexter, potatis och dagar på jobbet.
Jag blir jätteglad glad om Heidi, Line, Mathias, Karin och Erik på Fredrika&Erik svarar på följande frågor.
1. Finns det något som du var övertygad om för tio år sedan som du inte är så säker på i dag?
2. Vart vill du resa och varför?
3. Vilken fritidssysselsättning skulle du välja (om du fick) för ditt barn?
4. Vad är den snabbaste maträtt du kan tillreda som samtidigt ligger på fem-i-topp i smak?
5. Har du varit tvungen att avstå från något som är väldigt för dig? Vad?

Taan itee

6.3.2013 17:30
När min syster för många år sedan hade varit på en längre utlandsvistelse var det enda vår farmor Anna, som inte var känd för sin finkänslighet, hade att säga efter hennes hemkomst att "no va e väl skönt ti koma heim taan itee".
Och hur härligt det än var att vara på en lång resa så kan jag inte rå för att jag tänker lite på farmor i dag. För det är ju så underbart skönt att ha fått komma hem. Taan itee.
(Taan itee= bort därifrån på larsmodialekt. Eller betyder det snarare bort från det där?)

Ja ja, vi kommer väl då

5.3.2013 3:24
Det verkar som att Finland vill ha oss hem. Vi kommer!

Snart hemma

5.3.2013 3:13
Ett nattflyg, ett kvällsflyg, tre öar, tre länder, åtta städer, tio övernattningsställen, en nattbuss, fyra minibussar, tre vanliga bussar, en longtailfärd, en färja, tiotals taxiresor, en mängd tuktukfärder, ännu fler motorcykelfärder och vi är redo att hoppa på nattflyget tillbaka till Finland.
Roligt att ni var med på resan!
Och ett enormt tack till Linus för de ovärderliga bilderna!
Resesällskapet får fem solar av fem möjliga! Fast om jag ska vara ärlig får Amos lite avdrag för sitt underutvecklade förstånd. Men det är väl inte hans fel att föräldrarna släpat med honom till andra sidan jordklotet heller.

Sista morgonen

5.3.2013 3:08
Morgonen efter sushifiaskot tog vi bussen till Johor Bahru, som är en stor malaysisk stad som tar vid där Singapore slutar. Med en panadol i kroppen var det inga problem att åka den bekväma bussen men nog var det ändå lite si och så med orken och aptiten i går. I dag gick ganska bra att njuta av hotellmorgonmålet så jag förklarar mig så gott som återhämtad!
Planen är nu att hänga vid poolen fram till eftermiddagen, då vi tar oss över gränsen till Singapore och hoppar på flyget sent ikväll. Jag kan knappt tro att det är sant. Vi är snart hemma!

Två sushirätter för mycket

4.3.2013 2:10
Ni vet hur det är när man ätit gatumat i tropiska länder i nästan sex veckor utan minsta magknip. Då slappnar man minsann av och äter sushi från ett löpande band och märker först efteråt hur få människor som sitter i restaurangen och hur skrämmande ofta det är samma rätter som rullar förbi en.
Resultatet är en halv natt på toaletten och andra halvan i feberfrossa. Skönt att övriga familjen inte följde med på mina sushiäventyr. Matförgiftning hör till de saker i livet man så gärna tar sig genom ensam.

Jag har hört om en stad ovan molnen

2.3.2013 4:07
Plötsligt händer det. Barnen springer snällt omkring i lekparken för sig själva i en timmes tid, medan föräldrarna tar igen sig på en filt i skuggan.
Det skulle ta ett år och två månader innan vi kunde säga att barnen har glädje av varandra och mena det.

Lite som Europa

1.3.2013 3:32
Melacca är en skön stad med liten stadskärna i delvis europeisk stil, på grund av de nederländska och brittiska kolonisatörerna. Här kan strosa omkring i lugnt tempo, ta en kokosdrink vid flodkanten eller hoppa på en cykeltaxi. Här finns å ena sidan få västerländska turister, men å andra sidan massvis av asiatiska turister och stora shoppingkomplex. Staden är ren, brottsligheten låg, priserna billiga. Trots att staden ligger vid kusten finns här ingen simstrand. Vi bor på ett gästhem men nyttjar den lokala simstadion där inträdet för vuxna är 50 cent per person. I dag ska vi åka till en stor vattenpark utanför stan.
Annorlunda arkitektur.
Lika bråkiga barn.
I ett av de här husen bor vi.
Gästhemmet är rent, vårt rum är rymligt och vi har egen toalett. Mer än så är det inte.
Här svalkar vi oss! Bilden tagen från det 80 meter höga utkikstornet ett stenkast från vårt gästhem.

Sänkta krav

1.3.2013 3:20
Treåringens krav på underhållning har sänkts under resan. I morse ville hon rita lite, och när jag gav henne ett vitt papper i storlek A5, som bara hade lite text på ena sidan, utbrast hon:
- Ett helt vanligt papper som inte alls är vått! Bravo mamma! Bra mamma!


Jag är Christa. Jobbar med text och bild. Bor i södra Finland. Du når mig på christamickelsson(at) gmail.com.

Follow

Arkiv


Teknik: Magnic Oy

Logga in