Eller tre

30.10.2013 16:10
Jag skulle gärna skriva något om hur de senaste månaderna varit, att jag känt mig stressad de senaste veckorna, allt annat jag tänkt på och insett, allt jag ännu har kvar att inse.
Såna är mina inlägg för det mesta. Det finns för mycket att säga så allt slutar med en bild eller två.
Eller tre.

Så vackert, så vackert

25.10.2013 13:29
Om torsdagskvällarna går jag nuförtiden med Juni på gymnastik.
Som barn satt jag själv fastklistrad vid teven och sändningarna från mästerskapen med de graciösa unga kvinnorna med sina bollar, rep och ringar.
I går fick kikade vi in hos 12-åringarna som med häpnadsväckande skicklighet hade övat in ett program till musik. Det var så vackert att jag grät.
Linus

Postorder

23.10.2013 11:56
I ordbehandlingsprogrammet på vår dator lyckas jag inte skriva ordet postmodern, eftersom stavningskontrollen ändrar ordet till postorder.
Det om något säger något om vår tid.

Litteratur som skällsord

22.10.2013 13:37
"Det är sant att de enda äkta erfarenheterna är de som föds ur sjukdom Alla andra har en obehaglig anstrykning av litteratur."
Så säger E M Cioran, citerad av Ann Heberlein i hennes bok Ett gott liv. Hon kommenterar citatet med att skriva "Visst är de snyggt? Litteratur som skällsord. Det gillar jag".
Och jag gillar Heberlein.

En tågstation

16.10.2013 17:44
Jag har haft glädjen att besöka Åbo i dag.
Där kunde jag ha bott, borde kanske ha bott. Vad vet jag.
Läste i går nån stans hur någon sagt att "också de drömmar som aldrig förverkligades blir en del av dem vi är".
Den tanken gillar jag.
Christa

Dessa två

13.10.2013 15:16
Hon känner på sig att hon det är något extra med Lina. Att få umgås med en 17-åring när man är 4 är trots allt få förunnat.

Dagbok

11.10.2013 10:58
En liten dagbok för mig själv och andra. Ja så fungerar den här bloggen och har väl egentligen aldrig tidigare heller tjänat något annat syfte.
Och vet ni – efter att ha levat ett annorlunda liv i så många år så finner jag något vilsamt vackert i vår inrutade vardag just nu. Även om det förstås är tungt ibland också.
För fredag på en vecka sen hade jag sjuk svanskota (igen) och jobbade på soffan på redaktionen.
På traskade till lokala köpcentret, gick på bibliotek, träffade vänner och roade oss på hästar.
Jag köpte attiralj för håret och ses nu enbart med stora knutar.
Sen åt vi stora mängder äpplen och vilade.
På söndag såg det ut så här i våra kvarter.
Barnen blev väldigt våta.
När måndagen kom jobbade jag hårt och började läsa Alain de Bottons Religion för ateister.
På onsdag gick jag till min psykolog i Hagalund. Vi har inte så mycket att prata om nuförtiden men jag får ändå komma.

Ingen ro

6.10.2013 20:06
Jag läste Mathias Rosenlunds Kopparbergsvägen 20 förra veckan. Den ger mig ingen ro. Jag skäms, våndas, grips av vemod och vrede. Rosenlund ger fattigdomen ett ansikte, ett hjärta, ett par ledsna ögon att se in i.
Jag tänker att det här kanske är något av det viktigaste jag läst på länge.
"Min mänsklighet delar jag med de allra svagaste. Hur ska jag säga det utan att låta pretentiös? Det är så det är. När jag ser utmärglade stackare som andra betraktar som mänsklighetens bottenskrap, känner jag igen mig. Jag tänker: så där ser jag ut i Guds ögon.
Jag förbannar småborgerligheten. Ert sätt att betrakta världen är inte mitt. Ja, jag vill skriva böcker. Ja, jag vill ha en plats i era rum. Men vi betraktar inte världen på samma sätt.
Jag slår mig ner på trottoaren med sönderslagna alkoholister som ni rynkar era näsor åt. Jag vet vad de heter. De i sin tur kallar mig vid namn. Jag har varit hemma hos dem, eller vet åtminstone var de bor. Deras berättelser får mig att känna saker som världen i stort får mig att glömma, som det här samhället låter domna bort."

En vecka

4.10.2013 10:26
Ja hörni. Det är mycket nu. Men det är roligt. Jag gillar det.
Några sketna mobilbilder på det – det är ungefär så mycket till bokslut jag hinner med i dessa dagar.
En lindo i Socklot.
Ett gym i Nykarleby
En tambur i en Vasaförort.
En vessa på Wasa teater.
Ekologiska ägg på framsätet.
En dotter i en cykelstol.
En bil över Västerleden. (Det är förresten kanske något underligt med mig som blir varm i hjärtat av dessa gråa vyer. Men jag gillar verkligen den plats vi bor på).


Jag är Christa. Jobbar med text och bild. Bor i södra Finland. Du når mig på christamickelsson(at) gmail.com.

Follow
Teknik: Magnic Oy

Logga in