Gud och gud

27.6.2012 6:41
Rätt ofta i skriven text hänvisar folk till Gud med litet g, lite som en försäkran om att de då sannerligen inte är troende. Exempel här.
Men Gud skrivet med stort G är ju ett idéhistoriskt begrepp, oberoende om man är härligt frälst eller benhård ateist. Gud är ju också att betrakta som ett egennamn i den monoteistiska religionen, vilken ju är den som populärkulturen också oftast flirtar med.
Handlar det i stället om polyteism, religion med många gudar som inte är allsmäktiga eller eviga kan man förstås skriva gud med litet g.
Är ni med? Har ni invändningar?
Sara
28.6.2012 0:00
Inga invändningar. Håller med.
Maria Stratton
28.6.2012 12:02
Jag brukar själv slarva med stora bokstäver, både när det gäller Gud, andras namn och i början på meningar. Men efter en konversation för längesen med en bekant som inte är speciellt kristen, angående just detta, tänker jag ändå ofta på det när jag skriver om min Gud som är allsmäktig och evig. Han tyckte att det var motsägelsefullt att säga att man tror på en stor Gud som man respekterar och fruktar om man inte ens orkar skriva Hans namn med stor bokstav. Och visst hade han en poäng med sitt argument. Jag hoppas att jag blivit bättre på att skriva Gud med stort G, även om jag glömmer att skriva mitt eget och andras namn med stor bokstav väldigt ofta. Han borde ju iallafall vara värt besväret att trycka på shift samtidigt som G. :)
Annika
28.6.2012 15:31
Håller med dig Christa!
Henna
29.6.2012 14:01
Håller med!


Jag är Christa. Drabbades av en massiv hjärnblödning med afasi i september 2017. Här får du ta del av mitt liv. Bor i södra Finland. Du når mig på christamickelsson(at) gmail.com.

 
Follow
Teknik: Magnic Oy